2006-09-04

Gammal rishög

Bilen har börjat bete sig lite märkligt. Det började igår när sambon med tillhörande dotter var iväg och handlade.
Sambon ringde framåt eftermiddagen och sa att det inte gick att larma av bilen där på stormarknadsparkeringen, och att hon INTE hade tappat sönder den kombinerade nyckeln och larmmojängen.
Det blev till att åka iväg med reservnyckeln för att försöka få fason på bileländet igen, och när jag till slut lyckades åka till rätt del av staden (åkte till fel parkering först såklart..) så visade det sig att inte heller den andra nyckeln funkade. Jävlans!

Funderade lite och insåg att det är väl inte mycket annat att göra än att helt sonika låsa upp bilen och se om det gick att starta den, och köra hem den.
Låsa upp gick bra, så där analogt, med nyckel, som man gjorde förr. Öppnade dörren och det pep utav helvete, precis som det skulle. För övrigt ganska pinsamt att stå och peta med en galet larmande bil på stora parkeringsplatsen, men vad skall man göra? Ingen reagerade över huvud taget, precis som jag nånstans anade.

Hursomhelst så lagade bilen sig när jag startat motorn en gång. Då plötsligt funkade larm och centrallås igen. Magiskt! En ombootning alltså. Undrar om Bill Gates har något med det där larmet att göra?

Bilen var snäll resten av dagen, och även i morse när jag skulle köra barnet till skolan, men när jag kom hem igen och svängde in på grusvägen som utgör de sista 400 metrarna av hemresan, så började hela bilen liksom vibrera.
Det smattrade överallt. Från höger, från vänster, bakifrån och framifrån. Ungefär som när man kör i löst grus med hjulspinn, och det smäller i hjulhusen. Det här var dock inte smatter i hjulhusen utan kom från någonstans högre upp i bilen.
Jag stängde av radion och stannade, men smattret fortsatte utan att avta ett endaste dugg. Sålunda INTE grus som lät, utan centrallåsen. I alla dörrar samt bakluckan låstes och låstes det upp flera gånger i sekunden. Ett himla liv alltså.

Körde sista metrarna hem och ställde bilen på uppfarten. Låsen fortsatte att smattra, men jag kom i alla fall ut.
Stod där och tittade på min galna bil och funderade på vad som göras skall, när det plötsligt blev tyst. Bra, tänkte jag, för nu har den nog blivit hel igen.

Inte alls hel, visade det sig!

Testade för skojs skull att öppna några dörrar, och det gick fint. Testade bakluckan, och då for själva fan i bilen igen. Smatter, smatter, smatter överallt, och sen tyst igen.

OK... Alla dörrar gick fortfarande att öppna, men inte bakluckan. Inte ett liv i det låset inte. Ej heller gick det att låsa/larma bilen med nyckelfjärren.

Nu står biljäveln där olåst. Möjligvis glatt smattrande i alla centrallåsen. Och jag tycker inte om den längre.

Imorgon skall den på service. Vanlig 'mellanservice', bokad sen länge, som kanske blir liiiite mer omfattande än det var tänkt.

Inga kommentarer: