Satt nyss och drack en mugg kaffe med flugsmällan i högsta hugg. Har nämligen utvecklat en slags hätsk ilska mot flugor de sista veckorna. Vårt hus ligger rätt långt utanför stan, med en försvarlig mängd hästar betandes runtom. Flugor gillar hästar, och finns sålunda i stora mängder här. Många flyger fel (FRÅN hästarna), och hamnar i vårt kök, vårt sovrum, vardagsrummet och alla andra ställen i och omkring huset. Störigt!
OM Darwin hade haft helt rätt i sin utvecklingsteori, så hade beskedliga, trevliga flugor som skötte sitt (bajsätning eller vad det nu är) utan att störa mig och andra, blivit klart mindre drabbade av flugsmällan och diverse fina medel som Radar och Pyrex.
Alltså: Trevliga flugor bör ha en större chans till överlevnad än störiga, jobbiga flugor.
Nu verkar det ju vara precis tvärtom. Jag har inte träffat en enda beskedlig fluga, utan bara den där jobbiga sorten. Hur kan det komma sig? Jag menar, flugsmällan kan ju inte precis vara en pinfärsk uppfinning. Jag kan mycket väl tänka mig en Neanderthalare greppa en bit torkad fisk och börja veva mot en bunt överjävliga flugor som surrat runt örat på honom när han försökte sova middag. Måhända verkar Darwins lagar långsamt, men något borde ha hänt nu, tycker man.
Samma sak med getingar. VARFÖR bygger dom bon i människors hus, när dom vid det här laget borde veta att farbröderna från Anticimex kommer och dödar dom (eller för all del sambons lillebror med en flaska Radar)? Överlevnadschanserna borde ju vara oändligt större för de getingar som bygger bon i skogen eller en övergiven trähydda.
Förresten är getingar minst lika störiga som flugor. Upp i ansiktet och in i håret skall dom. Spray, spray med Radar och smisk av flugsmällan blir det av det!! Känns som ett dubbelfel av Darwin här.
Bin. Ja, dom små honungsmakarna alltså. Dom har hullingar på gadden, så att den och tillhörande giftblåsa skall sitta kvar i foten/armen/näsan när dom stuckit någon. OK. Fiffigt, men allvarligt talat gör det väl helt tillräckligt ont ändå. Utan den där sista skvätten gift. Getinggaddar t ex sitter inte kvar, men gör skitont ändå..
Nu till min poäng. Jag menar att dom där hullingarna är en 'design-flaw', eftersom halva biets innanmäte lossnar när gadden slits från kroppen, och biet stendör strax efteråt.
Alltså borde gadd utan hulling vara en Darwinistisk fördel eftersom ett bi utan hulling på gadden skulle överleva där det med hulling dör..
Varför, i ett mer historiskt perspektiv, överlever självmordsbina, och inte dom andra, utan hullingar, som i all rimlighet borde ha muterats fram då och då?
Egentligen var jag bara sur på flugorna, men nog är han ute och cyklar ibland, den gode Charles.. Tror jag.