Söndagsblues

Det känns lite tomt liksom.
Fru och dennes barn är på idrottstur. Mer exakt att barnet tränar fotboll i blötman, och frun promenerar ihop med sin iPod.
Jag är sålunda ensam hemma. Med den luriga brunnen i bakhuvudet och snar matlagningsplikt.
Mitt alldeles egna barn valde att vara hos mamman och storasystern även nästa vecka, så henne ser jag tyvärr inte på ett tag. Frun skall tillbringa rejäl del av veckan i Skövde, så henne kommer jag väl inte se nåt vidare värst heller.
På det viset är det väl en rätt bra söndagsångest. Dylika ångestar brukar associeras med jobbskräck & sånt, men det har inte jag. Det skall bli riktigt trevligt att jobba imorgon. Skälla på fransmän och asiater och kanske laga ett & annat. Med lite flax får jag kanske till och med veta om jag ska dra till Jakarta och fixa ett par grejor...
Helgen annars har gått i födelsedagens tecken. Barnet F har fyllt 13. Det har kommit diverse besök i ärendet mest hela helgen, men nu är det nog slut. Tårtan (den andra i ordningen) är dock inte slut. Bara tanken på mer tårta just nu ger mig kräkkänslor, även om tårtan, för att vara hemsnickrad princesstårta, var ovanligt god.
Nä! Mot skärbrädan!